Helgen är slut...

...och jag med den. Känner mig överkörd, manglad, slut, sjuk och ja, nästan så att jag känner mig död. Som jag skrev i fredags, får väl se om man lever på söndag och svaret blev: nej. Eller jo, det gjorde jag väl men fatta vad ONT det gör att leva vissa dagar.

I lördags så anlände vi till Uppsalatrakten strax efter tre. Kastade oss genast över glögg-grytan och drack som att vi inte hade fått i oss vätska på evigheter. När botten syntes i grytan så blev vi bjudna till bords. Smördegsinbakad svamp med skinka till förrätt, konjaksflamberad oxfilé med dijonsenapssås till varmrätt och citroncheesecake med dessertvin till efterrätt. Behöver jag säga att magen stod ut som på en höggravid kvinna? Otroligt gott var det komplimanger till kvällens kock, manlig sådan. ;)

Till detta blev vi serverade rött vin. Och det där vinet... Ann hade ju nämligen hittat ett rött vin som hon inte fick huvudvärk av. Va? Det låter ju helt fantastiskt i öronen på en som alltid hänger in rödvinshuvudvärk, oavsett det inmundigas ett glas eller en bag-in-box. Sagt och gjort, jag kastar mig över vinet med hjärtans lust och dricker...harkel...några glas. Dock så vill jag försäkra mig om att jag får i mig tillräckligt med vätska så att morgondagen inte blir så jobbig. Dock så vill man ju inte förstöra vinet med att det gamla tricket "Varannan vatten" så vi testar en ny metod: "Varannan rosé". Det är ju ljust, ser nästan ut som vatten och går ner ungefär lika lätt som ett glas vatten. Bra trick va?

Vi spelar spel och sjunger SingStar för glatta livet. Eller ja, tre av oss, en i sällskapet var inte fullt lika glad... ;) Kryper till kojs någon gång vid halv fyra, fyra. Vaknar vid elva av en sådan sinnessjuk huvudvärk att jag inet vet var jag ska ta vägen. Mumlar några svavelosande meningar om att det där satans vinet visst ger en huvudvärk. Och att det där med varannan rosé, det funkar ju inte alls. Sveper en dubbel-Treo, ligger och kvider när huvudvärken inte släpper och jag kan inte somna om, gräver igenom Bermudatriangeln (min handväska där allt försvinner spårlöst) och hittar ett par Ipren som sköljs ner med gammalt, varmt vatten. Lyckas somna om i en timme.

När vi ätit frukost (klockan 14...) och jag blåst grönt (Mattias blåste 0,5) så hoppade vi in i bilen vid tre och åkte till Ikea. Mmm...visst serru. Ikea. Mattias var så där nöjd över det men jag envisades. Jag hade ju lovat Miis att köpa tre paket värmeljus till henne á 27:- styck. Dock förstår jag inte vad det är för fel på kassaapparaterna på Ikea men när vi betalar så kostar tre paket värmeljus 2500:-! Hur fasen gick det till? Det blir dyrt för dig det här, Mia. Mattias svor över dig och sa att det var ditt fel. Hehe...

När vi betalat så ser Mattias som en godishörna och dit ville han och köpa snask. Det slutade med att vi köpt en del julmat och annat snarr för 400:- På Ikea! Haha...vad säger man? Trodde aldrig man skulle kunna börja shoppa mat också på det stället men jodå... Väl hemma så hade jag inte ett av mina mer proudest moments. Då tog huvudvärken ut sin rätt och jag fick kontakta Ulrik för att få bot på den värsta delen.

Så note to self: Ramos Reserva är INTE huvudvärksfritt och varannan rosé är en djäkligt dålig idé. Påminn mig gärna...