Kan man bli blind av fett?

Då var det redan onsdag, alla dagarna bara sveper iväg. Dock inte för att det känns så varje morgon när klockan ringer tjugo över fem... Då är jag någonstans mellan att säga upp mig från jobbet för att få sova eller alternativt låtsas som att jag inget hört. Dock så säger ju både samvetet och min man något helt annat så det är bara att masa sig ur sänghalmen och försöka vakna till.

Kom just på att jag inte publicerat Vad hände i juli 2011 men det kommer, ska bara välja ut lite passande bilder. Sedan ska jag väl tala om vad som hänt i augusti och september också. Augusti bjöd ju på ett bröllop och det kan ju kanske komma att kräva ett helt eget inlägg. ;) September har också bjudit på ett bröllop, ett regnbågsbröllop. :)

Inatt drömde jag en fördjäkla hemsk dröm. Jag var på jobbet och plötsligt så börjar mina jobbarkompisar (?) att tala om för mig hur fet jag är. Att jag håller på att svälla över alla breddgrader. Jahaja, det var väl roligt? Not. Undrar om det är mitt undermedvetna som försöker säga mig något? Kanske man skulle ha gjort en kraftansträning och ta tag i de sista kilona en gång för alla? Det är ju inte så förskräckligt många men det är ju såååå tråkigt. ;) (Innan man kommit igång iallafall, när man väl är inne i det så går det ju bra.) Och vilken metod ska man då välja? Jag är ju så dödligt trött på Cambridge sedan förra gången, LCHF är inte heller helt min melodi för jag VILL ha kolhydrater (plus att min mage inte pallar med allt fett), GI kanske vore något men jag tror ändå på tallriksmodellen, mindre portioner och motion.

Och då kommer vi till det där med motion: nu blir det mörkare allt snabbare och att älga runt på Stora Hedemoravarvet när det är kolsvart ute är ju just ingen höjdare. Att gå fram och tillbaka till Löta på asfalt och i trafik är ju heller inte så skoj... Att svettas på Orbitrekken inomhus är då det enda alternativet utom Friskis&Svettis-gympan på tisdagar i gympahallen på skolan. Men. Hur. Kul. Är. Det? Jag vill ha tillgång till ett gym! Där jag kan välja mellan olika step-klasser, pump, aerobics, zumba osv. Men det är ett problem: då måste jag till stan.

Visst, det är inte långt med 1,7mil enkel resa men det är sjukt jobbigt när man redan varit borta hemifrån i minst tio timmar. Att träna i stan, säg klockan 19, betyder att jag måste åka halv sju för att hinna dit och byta om, träna en timme och en sedan en halvtimme hem igen. Två timmar till som jag måste vara borta hemifrån. Nja, känns lite väl surt det... jag är nog less på att åka bil som det är, 13mil om dagen är inte världens roligaste syssla. ;)

Så nej, det är väl bara att sluta gnälla och börja träna hemma. Gympan på tisdagar, asfaltspromenader ett par gånger i veckan och sedan får jag väl köpa mig en zumba-DVD och svettas framför TV:n. Då lär ju grannarna få sig ett gott skratt iallafall. :) Min mardröm från inatt säger mig att folk ser mig som Gilbert Grapes mamma... Fy vad hemskt!



För övrigt så ska jag snart slita ut mitt högra öga! Andra dagen i rad som något skaver så in i hela håvete! Tårarna rinner och jag får skallebanken GRANDE av det. Jag har bytt lins, jag har rengjort ögat, tvättat och rensat och hej&hå, inte ett skit hjälper. Förresten! Kan det vara så att fettet krypit upp i ögat och linsen nu är för liten? Håller jag på att bli fet i ögonen med? Betyder det att det blir fettvalkar som väller över i ögonen och jag snart är blind? Ok, från och med nu ska jag bara leva på salladsblad och kranvatten. Eller vad fasen, skit i salladen, bara vatten!