My trip to England!

Jag börjar med att be om ursäkt för alla (garanterade) stavfel och missar på mellanslagstangenten men jag ORKAR inte korrekturläsa... ;) Ni får en djäkla massa bilder istället. ;)

Nu har jag landat efter en förbaskat rolig resa till England. Fem fullpsäckade dagar med underbaraste Jeanette och underbaraste Annika! Eller som vi alla känner dem som: Tettiz och Dåktårn. :)

Tettiz åkte en dag innan mig så jag skulle ALLDELES SJÄLV ut i världen! Gulp. ;) Upp i ottan (inget ovanligt iofs) och hoppade på tåget till Sthlm. Redan där trodde jag att resan skulle gå mig om intet när tågskrället kör åt fel håll! Öh, hallå? Går det här tåget verkligen till Stockholm undrar jag till en medpassagerare. Han svarar avmätt och föga hjälpsamt att det gör det, trots att det går åt fel håll. OK, ursäkta mig då för helskotta men om jag bor i Eskilstuna och vill till Stockholm, inte fanken åker jag mot Arboga då! Nåja, bara att luta sig tillbaka och se om han ljuger eller inte. Men visst kom jag till den Kungliga Hufvudstaden till slut och där bytte jag till Arlanda Express för vidare färd mot Arlanda. Incheckad och klar som jag var sedan kvällen innan så satt jag utanför gaten och slog ihjäl en timme och slogs mot tankarna och blickarna som drogs mot O'Learys som låg mitt emot gaten... Jag var ju ändå på semester? Och utanför 70-skyltarna hemma. Och NÄSTAN utomlands. En liten jamare hade jag väl kunnat klämma ner? Men jag övervann mig själv och tänkte på huvudvärken som skulle komma som ett brev på posten... Somnade på planet och vaknade när piloten tryckte full gas för att starta och vips så var vi framme i Amsterdam.

I väntan på planet till Amsterdam.


Japp, mellanlanda i Amsterdam. Tre timmar att slå ihjäl... Nåja, jag tog mig igenom alla kontroller och annat jommel innan jag gick in på Murphy's för att ta en cigg. In i rökrummet och *host*. Ett litet rum, typ som en skokartong, fyllt med röksugna människor. Jag höll fan på att storkna när jag gick in. Tog pliktskyldigast upp en cigg, drog tre os och flydde sedan ut. Vad ÄCKLIGT! Resten av tiden spenderade jag på en restaurang där jag inmundigade lite av det holländska vattnet och skrev en massa pysselutmaningar till tjejerna. Vi bussades från Schipol flygplats till en plats långt, långt borta. Vi åkte förbi gate efter gate och plan efter plan. De blev mindre och mindre och till slut så stannar bussen och vi ska kliva på ett pyttelitet plan. Typ en sån kärra där man sitter framför piloten, med läderhuva på skallen, utan tak och dubbla vingpar. Nästan. Djävligt litet var det iallafall. Men fram till England kom vi och där väntade mina brudar på mig på airporten med en riktigt nice skjuts.

Jagga, klart man åker ståndsmässigt när man är i England.


Vi stack förbi en form av förort till Birmingham (där jag landade) och tog oss för lite freakspotting på Starbucks. För freaks, de finns det gott om. I England existerar inte "Dress your size and your age". Där klär man sig i riktigt tacky stil och alldeles för små kläder. Men till så mycket större glädje för oss, för vi fick oss en hel del goda skratt. :) Och ja, vi är såååå mycket snyggare! ;) Efter lite fönstershopping och hämtning av Englands nationalrätt Fish&Chips (skumt men gott) så drog vi till Coventry där Annika bor med sin man Adam som lärt sig en del användbara fraser på svenska så som "Gött mos", "Volvo" och "Pepparkakor". Funkar ju typ jämt. ;)

I huset finns även tre GIGANTISKA Maine Coon-katter. De bor i ett typiskt engelskt radhus. Ett smalt och gulligt radhus med en liten och jättefin trädgård. Med en toastol som man spolar med ett snöre från taket. :D Precis som på TV. På tal om toalett. Tydligen var det ont om skithus i engelska hus förut och i just Annika och Adams hus så valde de att bygga en toa i skafferiet. Nej, jag skojar inte, den ligger i skafferiet. Och skafferiet ligger utomhus. Haha, fatta paff jag blev när Jeanette klev upp från trädgårdsmöbeln och gick och låste in sig i boa (uthus för er icke norrlänningar). Trodde det hade brytit lös fullständigt och att hon blivit skitfull. :) Hihi... Resten av kvällen satt vi ute, jag färgade håret på tjejerna, rökte, drack öl och vin och bara tjatade hål i huvudet på varandra. :)

Finaste flickorna!

Starbucks, VARFÖR finns det inte i Sverige?

Mozart, äldsta kissen.

Strauss, yngsta kissen i familjen.

Adam och Wagner, mellankissen men största till storleken.

Trädgården hos Annika och Adam.

Fish&Chips (halväten visserligen...)

Annika och Adams engelska radhus.

Jeanette får sig en ny hårfärg.

Det omtalade skafferiet/toaletten. :)

Praktiskt att det finns lite bärsa därinne man kan förströ sig med. Om man skulle vara trög och få sitta ett tag menar jag. :)


På torsdagen så drog vi ner på stan i Coventry och shoppade lite. Det blev lite kläder och annat jommel. Kunde inte låta bli att prova lite schyssta hattar, jag var ju ändå i högfärdhetens högborg liksom. :) Fikade (såklart) på Starbucks och efter lite matshopping (och lite vuxengodisshopping till Mattias som ville ha något vällagrat men inte ost) så tog vi en sväng förbi Coventry Cathedral där jag trodde det skulle gå i brallan på mig! För en sådan historie- och gammelarkitektur-älskare som mig så gjorde den katedralen och dess historia mig alldeles knäsvag. :) Sedan var det dags satt dra hem och köra lite barbeque och mera vin, vi satt ute hela denna kväll med och babblade skiten ur varandra. Gick in en liten sväng och pysslade ihop ett kort på slutet men sedan blev det bingen.

Jag provar på det aristokratiska livet som engelsk överklassmadam. Passar mig va?



Coventry Cathedral, blitzad under 2:a världskriget. Precis som hela Coventry.


En vanligt förekommande staketform i England.

Gammal gata i Coventry. Typ den enda som fanns kvar.

Annika i grillartagen.


Fredag och mot Sherwoodskogen! Eller nästan iallafall. En gång i tidernas begynnelse så hade Tettiz pluggat engelska på universitetet i Nottingham så vi tog och hoppade in i Jaguaren, som var vår bil för veckan, och åkte längs M1 norrut i landet. Alltså helt serri, det är ju GALENSKAP att de har vänstertrafik fortfarande! Helt djäkla livsfarligt och sedan kör många som de gör i typ Turkiet och Bulgarien = som blådårar... Jag hade lite svårt mellan varven att inte hjälpa till och bromsa eller slita ner Oh-My-God-handtaget från taket. Men fram kom vi och vi strosade runt lite i universitetsparken och så där. Och när man är i Nottingham så måste man ju hälsa på Robin Hood, så är det ju bara. Så det gjorde vi. :) Och en annan livsviktig sak är att besöka Englands (och kanske världens?) äldsta pub! Ye olde trip to Jerusalem heter den. Den öppnade 1189 i en klippa i Nottingham. Uppe på den klippan ligger Nottigham Castle, byggt år 1067. Där tog vi oss lite pubkäk och en Robin Hood Ale. Vällagrad öl... ;)

Mot Sherwoodskogen. Jeanette och Annika i Nottingham.

Jeanette utanför sin gamla brottsplats.

Vy över parken vid Nottinghams universitet.

Typisk engelsk grej. :)

Det är Robin Hood jag vill ha!!

På väg in på Ye Olde Trip To Jerusalem.


Lite påfyllning i kistan.

Glada och fina flickor!

Ska ni ta en taxi i England så ska de se ut så här. :)


Sedan fikade vi med en kompis till Annika (ja, på Starbucks såklart...) plus shoppade lite snorbilliga kläder på ngt varuhus innan vi åkte till kompisens restaurang i Darby. En lite mer flådig pizzeria. Jag beställde en banterskas variant, en pizza med hål i och så var det grönsallad i hålet. Skitbra för mig som bara vill äta kanterna. :) På väg hem så fastnade vi sedan i en bilkö på M1... Kul jul... När vi till slut kom hem sent på kvällen så pysslade vi en del och bakade kanelbullar så jag somnade vid halv fem på morgonen.

Pizza med hål i.


På lördagen så hade Annika och Jeanette en workshop på den lokala pysselaffären så jag passade på och tog en sovmorgon. Efter att ha sovit ut så knatade jag upp till dem och tittade vad de gjorde. Men jag kan ju säga det, att gå vilse i en engelsk stad skulle nog inte vara någon hit. Varje gata, upp och ner, kors och tvärs, högt och lågt, de ser EXAKT likadana ut. Alla hus är likadana! Helt galet! Annika säger att de bygger sådana radhus för att klämma in så många som möjligt på så lite space som möjligt. Jag tror bara de har djefligt dålig fantasi jag.

En mycket typisk Coventry-gata. Radhus så långt ögat kan nå.


Efter att jag gått hem, legat och solat (och druckit rosé) i trädgården och brudarna kommit hem så åkte vi iväg för att äta. Först en sväng förbi Kenilworth Castle, först uppbyggt år 1120 och senare ägt av Robert Dudley, Earl of Leicester. Elisabeth I's älskare, han fick slottet av henne och under hennes sista besök 1575 så kostade hon och hennes hov Dudley 1000pund om dagen, med dagens mått mätt: 190,000pund. De stannade i 19 dagar. Hon var dyrt i drift den damen... Det sägs att det besöket är grundplåten till Shakespeares En midsommarnatts dröm. *historiedreggel*

Kenilworth Castle



Vi åkte till en liten, liten by på engelska lantbygden (ni vet Hem till Gården-stuk fast med asfaltsvägar) som heter Leek Wootton och åt en smaskig trerätters på The Anchor Inn. Friterad brieost med tranbärsdip till förrätt, en halv hummer, aioli och strips (jag vet, de är galna i strips där) till varmrätt och varm chokladbrownie med glass till efterrätt. Vi rullade ut därifrån efter att ha tryckt i oss allt detta. Men snacka om att det var gott! När vi kom hem så gjorde vi en favorit i repris: satt ute och surrade och rökte. :) Typ.

The Anchor Inn

Den underbart goda hummern.


Söndag och avresedag. Dags för mig att åka hem. Jeanette stannade tills på tisdagen så jag reste själv även dena gång men Schiphol var ju en piece of cake att hitta på (trots storlek) och jag hann gott och väl strosa runt och shoppa lite smycken och en flaska vit rom. 1,5liter för en tvåhunka, det var väl överkomligt? :) Nu kan jag dricka massor av Mojjes! ;) Väl hemma så hämtade älsklingen mig på Arlanda och sedan hem till dusch, pizza och soffan.

En helt underbar vistelse och jag gör gärna om det!! Även om det var gott med vatten utan klor när man kom hem. ;) Fast i gengäld har jag lärt mig att i England är man ÖVERTREVLIG på affärerna (de kallar en darling och dear och love hela tiden), de kör som idioter och på fel sida, man kissar i skafferiet, att man får en hel djäkla val när man beställer Fish&Chips, att svenskar tydligen är lika både polacker, ryssar och fransmän, att det verkligen finns toastolar med dragspolkedjagrej från taket, att man diskar som vanligt med diskmedel men inte sköljer disken sen och att det faktiskt existerar mjölkbud som lämnar glasflaskor på trappen. OCH! Jag har lärt mig hur man säger Leicester, Warwickshire, Worchstershire och andra konstiga ställen. :)

Shoppingen bestod av två klänningar, ett linne, en topp, sockar, två flaskor whiskey, en flarra rom, lite pyssel, hårgrejer, smycken och mat. Kanske något mer med som jag glömt...

Tack Annika och Jeanette för en grym vecka fylld av skratt!!! Varmvatten till dig, varmvatten till mig....