Tôckeran nymodärnihetan

Nu har det slöats nog! Nu är det jag mot fettet. Malin vs The Fat. Uppenbarligen så funkar inte min diet på pizza, grillat med goda såser, rosévin, Mojjar, Cosmos, Daiquiris, rödvin, vitt vin, öl och annat mumsmums. Min kropp tycker att det är alldeles för goda och för dyra saker för att slösas på genom att försvinna. Vilket betyder att man är fetare än fan själv och nu skall det fettet bort! Har gjort en del steg för att komma igång och så här har det varit:

1. Lägg om kosten till LCHF á la light. Med andra ord= bort med kolhydrater så som pasta, ris, potatis och bröd. Däremot är jag inte nitisk så om jag vill ha ketchup till min korv, då får jag det.

2. Utöka Stora Hedemoravaret till Jättestora Hedemoravarvet. Det finns en extraslinga man kan lägga på och numera är då den dagliga motionsrundan 6km.

3. Ut och GÅ! Plåstra om fötterna med Compeed som utvecklar nya blåsor och skavsår mest varje dag. Vad gjorde man utan Compeed? Det är en av gudagåvorna här i världen.

4. Inse hur djävla tråkigt det är med samma träningskläder så iväg och köp nya. Oj, råkade visst vara rea på Intersport... Det slank visst ner lite fler prylar än vad tanken var. Men nu har jag nya träningskläder för inom- och utomhusbruk.



5. Klaga till sambon att det är jobbigt att ha iPhonen i BH'n när man är ute. Och JA, jag måste ha den med för den innehåller även min träningsmusik. Han beställer någon form av kit, fråga mig inte vad.

6. Testa att maxa promenaden. Tramp, tramp. Pinnar på det som går. Sluttiden blev 57minuter på 6km vilket ger en kilometertid på 9min50sek. Inte så djäkla illa med tanke på att jag legat på latsidan i typ en evighet och är som en tjocksmocka. Riktigt nöjd.

7. Paketet med det där kitet kommer hem. Spännande värre. En Nike-app (program) till mobilen tankas ner. Får på mig ett armband som är ungefär som en blodtryckstestare som jag ska ha mobben i. Sedan får jag en grej på skorna som fästes i skosnörena (EGENTLIGEN så ska de där grejimojen sitta i skon men då måste man ha just sådana skor från Nike och de fanns bara i Mattias storlek så de köpte han. ;))


8. Ut och gå och testa nya grejimojarna. En röst talar om i mitt öra hur långt jag gått, under vilken tid, och vilken snitthastighet jag har. Det är nu vansinnet börjar. Sporrad av tanken att ta mig så långt som möjligt innan hon säger att det gåt fem minuter till så pinnar jag på som en demon genom byn och ut på Jättestora Hedemoravarvet. När jag gått i tio minuter blir jag lite stressad att jag inte ska hinna till mitt mål inom utsatt tid så jag ökar ännu mer och börjar veva med armarna för att liksom få mer kraft.

Svetten börjar lacka, jag slåss med ofantliga skaror av mygg och känner skräcken komma krypande att Rösten ska ljuda igen. Ångar över lägdorna som en galning och vevar med armarna som en besatt: "Jag ska hinna till den blomman bara, jag ska hinna till den stenen bara, jag ska!" Det börjar väsa lite i mina Marlboroinpregnerade luftrör. Rösten säger helt plötsligt att jag gått i tjugo minuter! Gah!

Som en furie så travar jag på runt varvet och ömsom vevar med armarna (typ som att jag skulle ha stavar i händerna) ömson viftar frenetiskt mot alla mygg. Blodsmak i munnen och det bara blixtrar framför ögonen och dånar i skallen. När jag är inte så långt ifrån en hjärtinfarkt och med 25 nya myggbett på axlar och armar så stapplar jag in på gårn, trycker på knappen och hör Rösten i mtt öra: Congratulations! You have just reached your target for 6km in 50minutes. Va? Kan det vara möjligt? Jag maxade ju 57minuter förra veckan och nu sänkte jag det med 7 minuter i ren skräck. 8,33 per kilometer. Bra jobbat! :) Inte för att jag vet om det är bra att bli stressad till en infarkt varenda gång man är ute men är det vad som krävs för att fettet ska försvinna från min kropp och JAG ska synas igen so be it.

Eftersom Beach 2010 fick tillbringas i vassen lika förbannat så siktar jag mot Beach 2011. Går allt åt helskotta får jag väl ta kreditkortet och åka till Farbror Plastdoktor och skära bort några kilon... ;)