fredag, augusti 27, 2010

Ha vôre å klôft mäg

Joråsatte, jag var till frissan igår. Välbehövligt! Jag tror att jag klippte mig sist i maj så det var ju en smula slitet och torrt. Men det är en sak, varför är det så svårt att säga nej? Varför är vi svenskar så förbannat gnälliga och tycker och tänker en massa till höger och vänster. Men att säga det till den det berör, ooooh nej! Passa sig för sånt! Man kan ju inte säga vad man TYCKER heller! Eller har rätt till! Gud bevars, det vore ju höjden av skam! Nej, jag klagar hemma istället. Eller i fikarummet på jobbet. Eller på Facebook, förpestar varenda inlägg med en negativ kommentar. Dessa djäkla statusinlägg på Fäjjan som kryllar av negativiteter. Är det inte varmt så är det kallt. Har jag inte ont i halsen så har jag feber. Ska det inte betalas räkningar så skall det handlas. Allt, allt, ALLT är bara en djefla massa klagomål! Och ja, nu klagar JAG. ;) Men jag klagar ytterst sällan på FB, för att säga typ aldrig. Det här är min blogg så här klagar jag hur mycket jag vill. Ha!

Men nu svävade jag iväg det, var ju frissan jag skulle snacka om. När jag var där i maj så började frissan att chitt-chatta lite med mig när hon skulle tvätta mitt hår. Dum i huvudet som jag är så börjar jag svara och vips så fick man ju inte njuta av den UNDERBARA studen det är när någon masserar ens hårbotten. Jag vill bara blunda, lyssna på musiken och njuta av lugnet. Men istället så ska det pratas om vädret (klagomål enbart såklart), det ska pratas om vad man ska göra på semestern (det var värst vad dyrt allt blivit i år) och hur länge till man måste jobba till nyss nämnda semester (alldeles för länge såklart).

Mitt i hela den här vevan så kommer det. Säljsnacket. "Vet du, vi har en aaaalldeles ny produkt som jag skulle vilja prova på dig! Ditt hår skulle verkligen må bra av det, det är en helt underbar inpackning och jag kan göra den på dig här i salongen om du vill prova. Den kostar endast 150:-." Well fine, testa den du kan ju knappast göra någon skada liksom. Hon gafflar på och jag får inte ens en chans att läsa skvallerblaskan som ligger framför mig vid spegeln. Jag som älskar att läsa om troschocker, bröstchocker, otroheter, skilsmässor och hångelbilder. Eller ännu bättre; smala kändisar som blivit feta! Wtf, jag får väl köpa blaskan på tjorren sen då och läsa hemma.

När jag är färdigstylad (med en massa svindyra produkter i håret så att det är flottigt innan jag hunnit hem) så är det dags att betala. Jag tänker i mitt stilla sinne: jag håller näbben om den där inpackningen så försöker hon inte kränga på mig den ändå, hon har säkert glömt det nu när vi pratat så in i helskotta. Hehe...jag är så smaaart! "Ja, men då ska vi se då" säger hon och börjar hamra på kassaapparaten. "En klippning vuxen, trehundrafemtio kronor." *knapp, knapp, knapp* "Och så var det en salongsinpackning för 150:-, då blir det totalt 500:-, tack." Femhundra? FEMHUNDRA? Vad fasen sa hon? Har jag fått en (1) inpackning för 150:-? Alltså ingen burk jag kunde ta med mig hem och får ut 10-20 inpackningar? Alltså EN inpackning i två minuter? För HUNDRAFEMTIO KRONOR? Vilket djäkla rån!!!

Och det är ju här Den Fega Gnällande Svensken i mig kommer fram. Säger jag något? Protesterar jag? Nämner jag NÅGOT? Nej men så klart inte. Jag är ju En Fega Gnällande Svensk. Jag betalar med kortet som vanligt, ser hur hon knappar in femhundradjävla spänn medans jag bara vill hoppa över disken, slita tag i henne och skrika: DU LURADE MIG!!! Ångar ut därifrån och sedan får ju såklart min sambo höra det här om och om igen. Ältning är ju det bästa sättet att få något ur kroppen. Älta, älta, älta. Och det gick ju över, sommaren blev bra ändå. Och frisyren var jag nöjd med! Samma, vanliga hårtestar som vanligt men jisses, jag hade ju en inpackning för 150:- i skallen. Som jag tvättade bort på kvällen...

Igår när jag gick dit så hade jag stålsatt mig. Inget chitt-chattande, näsan i Se&Hör och vid gudars skymning; ingen djäkla salongsinpackning! Blir satt i tvättstolen, njuter av att fingrarna sveper över hårbotte och genom håret, svarar endast mumlande och hummande när hon börjar gå lös på frågorna om sommaren, semester och vädret. Hon verkar hajja till slut och blir tyst. När hon masserar i balsamet så kommer det då: "Visst gjorde vi en inpackningen på dig senast du var här?" Mmm...svarar jag jakande. "Tyckte du om den?" frågar hon nyfiket. Jovars, den var helt OK säger jag svävande. (Inte alls OK, ingenstans heller, den kostade fanken 150:-, för ingenting!!) "Ja, men vad säger du, ditt hår skulle veeeerkliiigen behöva en sådan inpackning igen. Ska vi inte ta och göra en" säger hon och sträcker sig automatiskt bak och ska ta fram någon burk. NEJ, säger jag alldeles för högt (skyller på vatten i öronen)! Märker hur hon rycker till en smula. Vi hoppar den idag, säger jag sedan med ett lugnare tonfall. "Ok" svarar hon kort och avslutar genast den sköna massagen. Ingen inpackning, ingen massage. Vad hade jag väntat mig?

Resten av klippningen så sitter jag med näsan i Se&Hör och bara väntar på att sessionen ska ta slut. Jag skäms för att jag snålat ur och inbillar att hon blänger på mig som om jag vore en fattig low life:er som inte har råd med en inpackning. Men! Jag klarade mig!! Jag stod emot och sa NEJ!

När jag kommit ut på gatan så ser jag Åhlen´s-skylten! Åh, jag fick ju just ett sms om att klubbmedlemmar har en smula rabatt just nu på skönhetsprodukter. Fem minuter senare går jag lyckligt ut från affären med en påse innehållandes en flaska parfym och en flera hundralappar lättare plånbok. En inpackning för 150:-, den har har jag helt glömt bort.



5 kommentarer:

Tettiz sa...

*fnissar* Jaaa du... En annan är likadan!

Och den parfymen vill jag OCKSÅ HA!!! Den står faktiskt på min belöningslista... ;)

Ingalill sa...

Haha! Känner verkligen igen mig i det du skriver!

ANNAANNA sa...

Ahhh.. så det där smserbjudantet gäller luktegott också. Då kanske det blr ett besök på Åhlens för min del i morgon..

Å du det där med de där 150kr. Jag hade blivit vaaaansinnig och jag hade inte velat betala. Om hon inte ens nämnt att det kostade så... Det brukar ju vara prova här å sen dyvlar vi på dej produkten inte jag gör detta å du betalat så mycket som jag hittepåar senare.

HelenaN sa...

Men Malin, det trodde jag inte om dig ;) Stå där tyst (fast med invärtes uppror) o betala för nåt som hon inte ens upplyste dig om att det kostade...
Älskar att läsa dina ironiska inlägg som vanligt.
Kram HelenaN

Anonym sa...

Hej Malin!

Har ingen aning om vem du är och har inte läst din blogg tidigare, men jag måste bara få hurra för dig! Först skriver du ett inlägg som bara stämmer såååå väl överens med min känsla av hur det kan vara hos frissan och sedan avslutar du det the best way ever!!! Hoppas att jag kan komma ihåg hur mycket jag gillar ditt inlägg när jag själv står där hos frissan - så bra att jag också kan säga NEJ! Håll tummarna för att det smittar av sig!

Hälsningar från Jennica i Umeå